Nödvändigt men trist

Plockar upp den gamla texten, kapitel för kapitel, för att omvandla innehållet till min nya stil samt byta personer, tempus och smärre omarbetningar som jag inte kan låta bli. Vet att det är nödvändigt att göra om grundmaterialet innan jag kan få ägna mig åt att omskapa och gestalta berättelsen till en läsupplevelse.

Det riktigt kliar i tangentfingrarna men jag behärskar mig än så länge. Borde nog revidera min synops också, nu är det bara marginalanteckningar i blyerts, efter alla tankar och infall som dyker upp. Varje kväll när jag läser en bok, oberoende av om det är "Skrivarboken", en deckare eller roman på svenska eller engelska krafsar jag ner några anteckningar som känns viktiga. Men när ska jag få skriva "på riktigt" igen? Kopplar av med att fantisera och kreera med hjälp av SkrivPuff men vill helst stänga ute omvärlden ett tag.

Kan man inte frysa det verkliga livet några dagar!?

Utmaning 243 - 31 augusti Skriv om att införa ett förbud.

En vinter inträffade flera oförklarliga dödsfall i de japanska skogarna. Man skickade ut flera munkar för att undersöka varför trädens gudar inte längre skyddade de vandrande besökarna. De munkar som återvände hade inte med sig någon förklaring till varför gudarna hade övergivit dem. Då beslutade den styrande shogun i Himeij att ingen längre fick gå ut i skogen. Alla träd i parkerna nära staden höggs ner. Vägarna till skogklädda områden stängdes av. Människorna slutade träffas utomhus utan stannade i stället håglösa kvar i sina hem på söndagarna.

En dag kom ett kinesiskt handelsskepp till staden. Köpmännen i staden bjöd in sin kollega från väst som hade många vackra föremål att erbjuda. Det gjordes många goda affärer och sista kvällen blev några av de förnämsta männen i staden inbjudna till fartyget på en avskedmåltid. När de kom in i festsalen blev det alldeles tyst trots att deras munnar stod vidöppna som hungriga karpar. I små nischer utmed skeppets väggar stod små träd i vackra krukor. Det var både lövträd och barrträd i varierande former och storlekar. En av de yngre köpmännen dristade sig att fråga om han fick vidröra konstverken. "De är levande", utbrast han, när han försiktigt strök över stam och blad. Resten av kvällen fick de en lektion i hur man skulle hantera en Bonsai eller träd i kruka som det ordagrannt betydde.

Staden kom till liv igen när man träffades och tillsammans utbytte kunskap och erfarenhet om det nya sättet att kunna njuta av skogen. Den shogun som nu styrde staden lade märke till invånarnas nya energi. Han tog reda på anledningen. När han såg skönheten i de träd som formades anställde han sin egen bonsaiskötare. Förbudet att vistas i skogen började luckras upp. Man ville hämta växtmaterial ute i naturen. Nu kom skogen till människorna.

Utmaning 242 - 30 augusti Skriv om en nystart.

Nystart eller omstart är ett ord laddat med positiv energi.
Nu kan allt bara bli bättre.
Tänk om man alltid kunde börja om och använda sig av all erfarenhet man samlat under åren.
Kanske inte bara under sin egen levnadstid utan alla historiska misstag som inte skulle behöva upprepas.
Skulle livet bli ett idealt tillstånd
eller skulle det enbart bli tråkigt?

Jag vet bara att möjligheten för individen ligger i
att just Jag kan göra något bättre eller
annorlunda för att prova på.
Att "tänka om" är nyttig motion för de små grå.
Då kan man få större förståelse för andra
som kanske inte alltid tycker som Jag
som har andra erfarenheter och behov.

Utmaning 238 - 26 augusti Ett begär

Trudelutten väcker mig ur mina ljuva drömmar. Det är HAN, min drömprins.

Jag tror att jag fortfarande drömmer om vårt senaste möte. Han hämtade mig vid tåget lite i smyg. Vi älskade varandra men konvenansen fordrade viss diskretion. Mitt leende avslöjade mitt begär och i hans blick såg jag samma längtan. Kvällen blev underbar i kärlekens tecken men det var alltför länge sedan. Tiden och avståndet gjorde att glöden falnade.

Nu hör jag plötsligt hans röst från ett främmande land långt borta. Visst finns telepati även i drömmarnas värld.

Disciplinproblem

Det är så lätt att bli distraherad och inspirerad av andra uppdrag som jag måste tänka på och formulera på ett bra sätt. Försöker vara fokuserad men "ska bara skriva det här, sedan....".

Jag misstänker att jag lurar mig själv för att jag har själva storyn nedskriven. Den ska "bara" anpassas till min nya stil med användande av alla nya kunskaper och insikter jag fått under det gångna året. Då slappnar jag av för mycket. Har inte heller Anns kursbrev som pådrivare.

Måste göra upp en plan för mitt skrivande som jag lärde på Londonseminariet! Inte nu men i morgon.

Tro på mig!!

Utmaning 237 - 25 augusti En idé jag inte genomfört än

Genom min runda glugg sträcker sig det skummande havet utan slut. Vid horisonten tar den ljusare blå himlen vid. Jag sitter stilla och låter tankarna flöda i takt med vågorna som också vaggar min kropp.

Vaknar till och öppnar min laptop på bordet under det minimala fönstret. Hinner skriva en ny scen till min bok innan jag går till frukosten. I mässen hälsar jag på några personer men får sitta ifred i mitt hörn. Alla på båten vet att jag är med på denna resa för att skapa en berättelse.

Framåt kvällen vaknar jag ur min trans och kan prata och umgås med besättningen vid den utsökta middagen med ett glas vin.

Utmaning 236 - 24 augusti Skriv om en smekning

En smekning
en varm beröring
väcker känslor och kontakt
med människa eller djur
från eller till en älskad.

Minner om gångna tider
är också ett löfte om
nya smekningar i framtiden.
Det löftet kan aldrig återtas
utan lever vidare i minnet.

Världens längsta bokbord på Drottninggatan

Studiebesöket på Drottninggatan blev en vandring i sol, vind och trängsel. Förutom mitt bokintresse, som egentligen frodas bäst på annan plats, ville jag studera vilka som bemannade de uppställda borden. I min Röda Korskrets hade vi (på mitt förslag) haft funderingar på att medverka. Kostnaden var dock för hög för oss men våra låga priser hade säkert lockat köpare. Vi kanske kan samarbeta med fler kretsar till nästa år.

Det var många lådor med böcker, oöverskådligt och de flesta saknade uppgift om vem som sålde. Några namn på personer och antikvariat var utskrivna på vanligt vitt papper och vikta som på konferens. Undantag var förlagen som syntes tydligare och bl.a. representerades av ALF. Där träffade jag Åka Sandahl som sålde sin bok "Kungsholmens Chopin" och Charlotta Rydholm med sin "Flykt ...".

Dessutom fanns Rädda Barnen, Amnesty och Svenska Afghanistankommittén. Enskilda författare t.ex. Björn Hellberg satt vid sina små bord med en bokhög till försäljning. Min behållning av dagen blev boken "Skriv och skriv vidare" som jag köpte direkt ur Helga Härles hand. Den har redan fått mig att producera några inspirerande övningar. Ser fram emot att tillämpa dem i morgon bitti när jag har min "romantid".

Utmaning 228 - 16 augusti Skriv om ett ögonkast

Surfade lite håglöst omkring på nätet i jakt efter någon ersättning för en inställd resa. Jag hade ändå inte trott på att mitt livs mest spännande resa verkligen skulle bli av, men ändå... Tänk om jag äntligen skulle göra slag i saken och åka på en skrivarresa i stället. Googlade på "Skrivarresor" och scannade av utbudet som rullade upp inför mina ögon.

"Istanbul" dök upp i ögonvrån och hann nästan försvinna innan jag reagerade och backade tillbaka. Jag hade visserligen redan varit i Istanbul men det fanns mycket mer att upptäcka. När jag öppnade länken visade det sig att den kursen hade varit två år tidigare. Årets kurs skulle äga rum i Sevilla, Spanien. Vilken tur! Där hade jag aldrig varit.

Resan till målet blev i sig ett äventyr passande för temat Resereportage men även den inre resan på plats vindlade fram mellan tidigare okända färdigheter. Inspirationen och kontakterna från den veckan har resulterat i en "färdig" bok och en omskrivning av ett tidigare försök är på G. Snart vill jag kalla mig författare.

Utmaning 227 - 15 augusti Skriv om att protestera

Företaget skulle avvecklas som det så vackert hette. Men personalen då? Där pratades det inte öppet om avveckling och "uppsägning" var ett fult ord som inte fick nämnas. All personal skulle i stället få nya möjligheter till utveckling.

Lina, som varit arbetsledare för en kundtjänstgrupp, fick tid inbokat hos en coach för enskilt samtal. Där skulle hon rita in hela sitt liv på en kurva och sedan fokusera på de positiva sidorna. Vad ville hon göra i livet? Men vilket liv, undrade hon. Hennes uppgifter hade varit så spännande och inspirerande men nu fanns de inte kvar längre. Alla på företaget var chockade över det snabba avslutet så jobbsökandet gick trögt.

Tiden gick och det fanns inga arbetsuppgifter. Personalchefen, som knappt hade lärt känna personerna på företaget, var mer frånvarande än på sitt rum. Till slut fick Lina nog och bokade tid hos chefen för ett samtal. När hon kom till hans rum fanns även personalchefen där. Lina protesterade mot den handlingsförlamning som hon tyckte rådde på arbetsplatsen och föreslog att man åtminstone skulle kunna erbjuda hjälp till i andra delar av koncernen.

"Skulle du kunna tänka dig att ta hand om det?" Chefens ord fick henne att kasta en blick på personalchefen, det var ju hennes ansvar. Nicken hon fick bekräftade hennes misstankar att personalchefen hade givit upp det jobb hon inte var lämpad för. Lina lyckades ordna sysselsättning för alla under den övergångsperiod som krävdes innan alla hade lyckats finna nya vägar i sina arbetsliv.

Utmaning 225 - 13 augusti Skriv 5 ord på F

Mina favoritord på F;
frihet, förundran, framtid, frisk, förära.

"Frihet är det bästa ting
som sökas kan all världen kring... "

Aicha ville föreställa sig de orden som i eldskrift mot den mörka himlen. Men det var inte orden som talade utan blixtarna som medförde ond bråd död. Blixtar som skapats av människor från ett land bortom bergen. De som inte ville att frihet skulle råda här i deras dal. De som ville bestämma över byinvånarnas framtid.

När de första främlingarna kom väckte de förundran och frågor. Vilka var de? Varifrån kom de? Varför? Nu visste de, frågorna var besvarade. Förintelse väntade.

Utmaning 223 - 11 augusti Skriv om en beundransvärd person

Jag har länge beundrat Nelson Mandela som trots alla prövningar i livet kunnat förlåta sina plågoandar och verkat för försoning.

När det blev känt att det instiftats ett pris i hans namn som skulle delas ut till en person som gjort gott för sina medmänniskor fanns redan en kandidat på Tensta-Hjulsta Kvinnocenter. Det är en ideell förening som med knappa ekonomiska resurser lyckats hålla verksamheten vid liv, månad efter månad, år efter år.

Ordföranden sedan många år har ägnat all sin kraft åt de kvinnor som behöver stöd. Hon engagerar lärare för svenskundervisning på flera nivåer, kokar kaffe, svarar i telefon, skriver projektansökningar men är främst ett ovärderligt stöd för alla medlemmar. Hon deltar i allas bekymmer med hälsa och myndighetskontakter. Kontaktar sjukvård och sociala myndigheter. Ordnar med sociala nätverk och advokatkontakter för papperlösa.

Alla hennes ansträngningar resulterade tyvärr i en svårartad cancer som gjorde henne sängliggande och svag. Hennes styrka inspirerade andra personer att forsätta arbetet samtidigt som vi väntade på hennes återkomst. Efter ett år kom hon sakta tillbaka, smal och svag av sjukdomen men glöden i hennes ögon fanns kvar, strax bakom den matta hinnan.

Hon fick inte något pris men för oss kan inget pris i världen jämföras med den människokärlek hon sprider till alla i sin närhet.

Utmaning 221 - 9 augusti Skriv om en smak

Att skriva om en smak är väl enkelt, blev min första tanke. Men det finns ju så många smaker.
Vilken känns på min tunga just nu?
Tandkräm. Inte så inspirerande.

Men ett smakminne då? Västerbottenpajen från igår?
Den var visserligen god men inte himmelsk som den borde vara för att få platsa här.

En smutt rökig whisky då?
Nja, efter en stund är det bara rök kvar.

Om jag lämnar det lekamliga och tänker om vad händer då?
Min älsklingsfärg är röd som kärleken även om jag med åren har insett att rosa passar bäst.

Varför söker jag mig ofta till gröna kläder?
Kanske för att jag gillar träd, skog och gröna berg. Njöt alldeles speciellt av de mossbeklädda träd och stenpartier i de ogenomträngliga kanadensiska bergstrakterna. De ljusgröna ormbunkarna som sög åt sig solens ljus, utplacerade som trädgårdslampor, lyser fortfarande upp min vandring i livet.

Det finns dock vissa smaker eller färger som inte går att kombinera men idag finns bara positiva tankar att tänka.

Utmaning 220 - 8 augusti Skriv om något flyktigt

En såpbubbla svävar förbi får mig att i ett skimrande ögonblick
minnas barnens lyckliga skratt när de tumlade runt på ängen
en sommardag för länge sedan.

Ploppande från en champagneflaska får det
att spritta en kort stund på tungan
innan bubblan förvandlas till vatten och rinner ner i strupen.

Blåvingen fladdrar förbi i ögonvrån.
Den lyser upp min mors kärleksfulla ansikte
som stannat kvar i mitt hjärta.

Nystart med omskrivning

Nu har jag äntligen satt igång på allvar med att skriva om min första bok. Den blev aldrig antagen som berättelse ur verkliga livet och ska nu få romanform. Jag har lärt mig så mycket det gångna året och har längtat efter att få fortsätta på samma tema. Utkastet till synops och personbeskrivningar gjorde jag redan innan jag åkte västerut så nu är det enbart hårt arbete som gäller.

Idag har jag kastat mig över första kapitlet som var för långt, hade fel tempus och huvudperson samt för mycket fakta. Hela långa hösten kommer jag att känna Afrikas värme.

Utmaning 219 - 7 augusti Vad skulle du vilja hitta i en "goodie-bag" för författare?

Vaknade upp ur en underbar dröm. Jag skulle bli författare. Vad behövs för detta, undrade jag.

Först några praktiska ting:
En minidator som jag kan ta med mig överallt för att använda när andan faller på. Den får inte gå att ansluta till mail eller Internet, för detta måste jag vara hemma och använda min ordinarie dator.

Det är bra att ha en bra ordlista och synonymlexikon, även om mycket hjälp kan fås via Word.

Jag kommer att behöva hjälp med att strukturera mitt material, dags att leta efter en skrivcoach.

Sedan behöver jag även någon som driver på när jag hellre vill gå ut i skogen och plocka svamp men det kan ju också vara bra för att skapa kreativitet. Jag får vara min egen slavdrivare. Kanske göra upp en handlingsplan där "fria aktiviteter" är tillåtna bara arbetet sköts enligt de riktlinjer jag bestämt mig för.

Till de utopiska drömarna hör:
En förlagskontakt som vill se mitt nästa alster och kan tipsa om vilka trender som är gångbara just för tillfället. Jag har flera idéer i skrivbordslådan som bara behöver en liten kick för att blomma ut till en bestseller.

Utmaning 218 - 6 augusti Skriv om att upptäcka detaljer

- Den här fjädern är inte min, Simons röst speglade både frustration och sorg.
Mormor såg ingen större skillnad på de båda örnfjädrarna som syster Hannah hade haft i sin hand. Hon hade lämnat en av dem på bordet. Simon tog upp den och försökte förklara att hans fjäder hade varit jämnare. Han letade reda på ett papper och med en blyertspenna skissade han en teckning av sin fjäder. Med tårar i ögonen konstaterade han att systern hade tagit hans fjäder.
- Men det är ändå en Golden Eaglefjäder, försökte mormor lindra sorgen.
För att försöka lindra konflikten föreslog hon att Simon skulle försöka byta tillbaka sin fjäder med hjälp av något mer kanske ett Pokemonkort. Bytet lyckades. Simon packade genast ner sin klenod i resväskan där den skulle få flyga med honom hem till hans eget land där dessa örnar inte finns.

Utmaning 217 - 5 augusti Skriv om något stimulerande

- Vad är en skog?
Frågan fick min tankeverksamhet att kickstarta. Hur skulle jag förklara det på ett tydligt sätt utan att använda för många ord. Jag började med att utnyttja tavlan och ritade en gran.
- Julgran, blev den spontana reaktionen
Jag fortsatte med andra sorters träd eller åtminstone något som liknande olika arter. Min förmåga till frihandsteckning är inte fulländad men jag får mycket övning.

Eleverna fick i uppgift att ta med löv från de träd som fanns utmed deras hemväg. Själv gick jag ut i skogen på eftermiddagen. Fotade olika slags träd och en skog. Dagen efter arbetade vi med temat "olika sorters träd och dess beståndsdelar".

Att undervisa nya svenskar, ofta på en grundläggande nivå, gör att man får stimulera alla sina sinnen för att förklara vårt svenska språk när orden inte är till hjälp. Min bästa dag är när jag på ett otraditionellt sätt kan förklara ord så att deltagarna känner glädje i sin nyvunna kunskap.

På väg tillbaka

Hejsan,
Nu börjar jag känna att jag är tillbaka i verkligheten igen. Resan till den yttersta kanten på Kanadas vidsträckta landmassa var innehållsrik och kommer att ta långt tid att beskriva. Närheten till nygamla släktingar som öppnade sina dörrar och hjärtan för oss lite reserverade nordbor gav lika mycket värme som den strålande solen. Vancouvers moderna storstad och Victorias gamla skönhet kunde upptäckas till fots. Museerna på plats gav kulturell näring som måste smältas. Jag kommer att ha god hjälp av inköpta böcker. Mina övriga skrivar- och bokprojekt måste vänta lite. Det känns som ett vakum eller kanske bara är semester från författandet. Nu får familjen, svamp- och bärplockadet ta lite mer tid men jag kommer igen ....