Skam från gårdagen

Temat är "skam" och skamsen är vad jag känner mig men ...
måste man alltid vara så perfekt.
Skriva sin puff samma morgon den dyker upp osv.

Nej att känna skam har en unken doft,
lite damm och våt trasa.

Att vara skamlös är att visa sin glädje,
både över sig själv och det man gör
men också över livet utan måsten.

Att vända om

Hon hade alltid varit på väg framåt. Hela livet hade varit en resa. Toppbetyg i skolan. Eftertraktat jobb som marknadschef och till slut VD för ett framgångsrikt företag. Som tur var hade hennes man alltid backat upp hennes ambitioner. Gärna tagit på sig ansvar för hem och barn även om hans manliga vänner hade nedvärderat hans val.

Nu satt hon på Newarks flygplats. Helgen, som hon hade tillbringat med sin älskare, hade varit underbar. Sedan flera år tillbaka brukade de unna sig några dagar tillsammans varannan månad. Det sista året hade det blivit allt svårare för henne att återvända till familjen. Hennes döttrar var flygfärdiga. Hon hade inte längre något att tala med sin man om. De hade vuxit ifrån varandra men hennes dåliga samvete höll henne kvar. Det var också bekvämt att livet kunde fortsätta som vanligt. Hon kände sig priviligierad som både kunde "äta kakan och ha den kvar".

Nu väntade hon på sitt flyg hem. Hon hade varit ute i god tid som vanligt. Plötsligt hörde hon upprörda röster som störde hennes läsande. Irriterat tittade hon upp och såg människor som flockades runt informationsdiskarna. Alla monitorer fylldes med samma text: Flight Cancelled. Hon sögs in i massan framför storbildskärmen som nu täcktes av bolmande rökmoln. Europa var stängt. Hon skulle inte kunna komma hem.

Hon vandrade ut i solskenet. Satte sig på en bänk utanför terminalen. Ödet hade ingripit i hennes liv och fattat beslutet åt henne. Fylld av energi vinkade hon till sig en taxi och återvände till gatan hon lämnat för några timmar sedan. I porten mötte hon sin älskare arm i arm med en vacker ung kvinna.

Glöd

"Lägg på ett kol!" De orden känns igen och nu gäller dom mig.
Det är Boken som manar. "När ska du vara klar egentligen. Du är ju bara halvvägs på den reviderande genomgången."

Kan man säga att det glöder om tangenterna? Det känns så ibland eller är det bara solen som tittar in ibland. Ska han/hon också kolla mig? Jag gör så gott jag kan och hinner.

Måste hjälpa till och hänga tapeter ibland. Bra med lite motion. Det tar tio minuter till dotterns nya lägenhet. Hemvägen blir lite längre eftersom jag passar på att göra lite inköp till kylskåpet när jag ändå har sluppit ut. Sedan glömmer jag att äta upp maten. Den måste ju tillagas också. Det hinner jag inte när jag är hungrig.

Hur ska det gå?