Skatorna kivas utanför mitt sovrumsfönster. Morgonen har kommit för tidigt idag.
Jag väljer att återvända till drömmen. Var på väg i en hiss, djupt ner till våning -14. Måste plötsligt huka mig ner. Hisstaket sjunker ner. Det är mjukt som av skumgummi. Hade råkat trycka på fel knapp.
När hissdörren glider upp befinner jag mig i ett kontorslandskap. Känner igen en kollega sedan tidigare år. Hon talar i telefon och gestikulerar till skrivbordet strax framför. Där sitter en skylt "Politisk utredning". Av de snabba ord hon ger mig mellan samtalen förstår jag att det ska bli min arbetsplats. Men jag har ju bara kommit på besök, skulle övervaka arbetet.
Öppnar en dörr och stiger ut i en solig trädgård med fågelkvitter som bakgrundsmusik. Nu kan det vara dags att vakna.
söndag 28 mars 2010
Fixerad vid utseende
Det enda jag tänker på just nu är utseendet. Inte mitt eget, författarfotot är taget och klart, men på min boks utsida. Ska få hjälp med några foton idag.
Släpar hem böcker från biblioteket bara för att kolla fomat, typsnitt mm. Några av böckerna läser jag också för att få energi och inspiration.
Putsar min text och lägger till förtydligande bakgrundsinformation som jag fått påpekanden om.
Mina figurer i texten måste också få en förnyad översyn; presentation, beteende och förhållande till huvudperson. Det är mycket som spelar roll.
Släpar hem böcker från biblioteket bara för att kolla fomat, typsnitt mm. Några av böckerna läser jag också för att få energi och inspiration.
Putsar min text och lägger till förtydligande bakgrundsinformation som jag fått påpekanden om.
Mina figurer i texten måste också få en förnyad översyn; presentation, beteende och förhållande till huvudperson. Det är mycket som spelar roll.
söndag 7 mars 2010
Åter hos er
Nu är jag åter hos er som läser min blogg då och då.
Det tog längre tid än planerat ty i min iver att anpassa all information och
få in alla program "som det var förut" ådrog jag mig en smärtsam musarm.
Det gör fortfarande ont men nu måste jag komma ikapp med all e-post men främst åtgärda alla hjälpsamma återkopplingar jag fått på mitt manus. Borde vila mig men kan inte låta bli. Måste nedprioritera mina skrivpuffar ett tag.
Jag hoppas snart vara i fas igen.
P.S. promenader i vårsolen var ett nyttigt substitut under konvalecensen. D.S
Det tog längre tid än planerat ty i min iver att anpassa all information och
få in alla program "som det var förut" ådrog jag mig en smärtsam musarm.
Det gör fortfarande ont men nu måste jag komma ikapp med all e-post men främst åtgärda alla hjälpsamma återkopplingar jag fått på mitt manus. Borde vila mig men kan inte låta bli. Måste nedprioritera mina skrivpuffar ett tag.
Jag hoppas snart vara i fas igen.
P.S. promenader i vårsolen var ett nyttigt substitut under konvalecensen. D.S
tisdag 2 mars 2010
Bortkopplad
Hej lära vänner,
just nu har jag det svårt med kommunikationen sedan min
laptop vägrade att visa upp sin skärmbild.
En ny dator är inhandlad och de är båda borta
hos en "präst" för att "vigas och bli till ett".
Med andra ord: den viktiga informationen i dator nr. 1
ska föras över till dator nr. 2.
Längtar efter att åter komma ut i cyberrymden!!
Vi hörs
Ann-Catrin
just nu har jag det svårt med kommunikationen sedan min
laptop vägrade att visa upp sin skärmbild.
En ny dator är inhandlad och de är båda borta
hos en "präst" för att "vigas och bli till ett".
Med andra ord: den viktiga informationen i dator nr. 1
ska föras över till dator nr. 2.
Längtar efter att åter komma ut i cyberrymden!!
Vi hörs
Ann-Catrin
söndag 21 februari 2010
Utmaning 2010:52 Skriv om att bli portad
Kvinnan skyndade försiktigt på den dåligt snöröjda gångvägen. Det var mörkt och hon ville inte riskera att halka omkull. Hennes uppdrag var alltför viktigt. Entrén till det stora huset var upplyst när hon kom fram. Hon kramade dörrhandtaget med sina frusna händer. Dörren var orubblig i sitt motstånd. När hon oroligt såg sig omkring upptäckte hon en grå dörröppnare på dörrkarmen. Hon provade den men resultatet blev detsamma. Långt inne i den upplysta lokalen kunde hon se några personer sittande vid ett runt bord. Att ge upp nu var inte möjligt.
Vid en förnyad inspektion av dörrkarmen såg hon två porttelefoner. Testade med att trycka på knappen till den undre. En liten röd lampa började blinka snabbt och stressande. Väntan kändes lång så hon provade den övre och strax hördes en mänsklig röst fråga efter hennes ärende. "Jag kommer" blev svaret och snart blev hon insläppt av en uniformsklädd kvinna. Passerade förbi gamlingarna som var försjunkna i ett parti schack. Servicehuset, som det heter nu för tiden, hade redan gjort kväll och hon skulle bara besöka en f.d. kollega. När hon lämnade huset flämtade fortfarande den lilla röda lampan ilsket. Det var ännu inte dags för henne.
Vid en förnyad inspektion av dörrkarmen såg hon två porttelefoner. Testade med att trycka på knappen till den undre. En liten röd lampa började blinka snabbt och stressande. Väntan kändes lång så hon provade den övre och strax hördes en mänsklig röst fråga efter hennes ärende. "Jag kommer" blev svaret och snart blev hon insläppt av en uniformsklädd kvinna. Passerade förbi gamlingarna som var försjunkna i ett parti schack. Servicehuset, som det heter nu för tiden, hade redan gjort kväll och hon skulle bara besöka en f.d. kollega. När hon lämnade huset flämtade fortfarande den lilla röda lampan ilsket. Det var ännu inte dags för henne.
fredag 29 januari 2010
Utmaning 2010:29 Skriv om lakan
Seminarieförberedelser.
De organiserade borden i en halvcirkel med kortändarna riktade mot den ena långväggen. Sedan började de tejpa upp sitt stora, långa, vita lakan på väggen. Lakanet hade de tagit med sig hoprullat i en rulle och skickat som specialbagage från Arlanda till Luanda i Angola.
Vid ankomsten saknades rullen. Henrik fick följa med in i avdelningen för överblivet gods. När han kom ut var han grön i ansiktet, sviter av att ha vistats i ett kvalmigt rum med bagage som tydligen hade innehållit diverse matvaror där "bäst före .." passerat för länge sedan.
När de hade sprejat på det speciella limmet, som de också hade tagit med från Sverige, fungerade lakanet som barndomens flanellografer. Där skulle de sätta upp sina färdiga bilder och grupparbetsmaterial.
De organiserade borden i en halvcirkel med kortändarna riktade mot den ena långväggen. Sedan började de tejpa upp sitt stora, långa, vita lakan på väggen. Lakanet hade de tagit med sig hoprullat i en rulle och skickat som specialbagage från Arlanda till Luanda i Angola.
Vid ankomsten saknades rullen. Henrik fick följa med in i avdelningen för överblivet gods. När han kom ut var han grön i ansiktet, sviter av att ha vistats i ett kvalmigt rum med bagage som tydligen hade innehållit diverse matvaror där "bäst före .." passerat för länge sedan.
När de hade sprejat på det speciella limmet, som de också hade tagit med från Sverige, fungerade lakanet som barndomens flanellografer. Där skulle de sätta upp sina färdiga bilder och grupparbetsmaterial.
Ge ut en bok på egen hand
Ett nytt kapitel i mitt liv har börjat. Jag har bestämt mig för att ge ut min första bok på egen hand. Nu måste jag lära mig ett nytt hantverk och börja betrakta mitt alster ur en ny synvinkel.
* Vilka kommer att vilja läsa?
* Hur når jag dem?
* Vad kommer att locka läsare?
* Vilka nya krav kommer att ställas på mig?
* Kommer mitt liv att förändras?
Utveckling innebär alltid förändring och en ny energi har redan infunnit sig.
* Vilka kommer att vilja läsa?
* Hur når jag dem?
* Vad kommer att locka läsare?
* Vilka nya krav kommer att ställas på mig?
* Kommer mitt liv att förändras?
Utveckling innebär alltid förändring och en ny energi har redan infunnit sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
